Implantat

Tänder slits med tiden. Ibland så mycket att de går förlorade. De vanligaste orsakerna till tandförluster är tandlossningssjukdomar, karies och frakturer. Men det finns ofta möjligheten att hjälpa. I nästan alla fall går det att få tänder som sitter fast och ser naturliga ut med hjälp av implantatbehandling.

Implantat – en hållbar lösning

Behandlingen med implanterade titanfixturer har en mycket god prognos. Undersökningar visar att 90 – 99 procent av broar som installerats fungerar bra under många år. Enstaka implantat når upp till 95 procent. Majoriteten av dem som får implantat bör kunna räkna med en livslång ersättning för sina förlorade tänder. En bra munhygien är dock viktig för att inte titanfixturen ska lossa.

 

Fixturer

Grundämnet titan kan accepteras av kroppen nästan som om det vore en egen vävnad. Detta gör att patienter kan få nya “rötter” som växer fast i käkbenet, tillverkade av titan. Ett implantat av det här slaget kallas för fixtur. Med en mindre operation kan tandläkaren fästa fixturer i käken. På fixturen kan sedan fästas en krona eller bro enligt vald teknik.


När behandlingen utförs är det viktigt att patienten är frisk, men även patienter med medicinskt balanserade sjukdomar kan få implantat. Hög ålder är sällan något problem.

 

Komplikationer ovanliga

Ingreppet sker vanligtvis under lokalbedövning. Under de närmaste dagarna efter operationen kan det förekomma svullnad och värk. Allvarliga och omfattande komplikationer är ytterst ovanliga. Under vissa omständigheter kan det hända att implantatet inte fäster i käkbenet. Ibland gör man då om operationen. Alternativet är att fästa implantatet eller bron på färre fixturer än vad som från början var tänkt. Det är bra för prognosen om man ej är tobaksberoende.

 

Benets kvalitet avgörande

Förlusten av en eller flera tänder gör benet där tandroten suttit understimulerat. Det kan leda till benet sakta försvinner. Fördelen med implantat är att benet stimuleras och att benvolymen bevaras. Ju längre man väntar med en implantatbehandling, desto större är risken för att benet inte räcker till att fästa fixturer i. Även i de fall där käkbenet är kraftigt resorberat finns det i dag tekniker för att få fixturer att bli stabila.


Benets kvalitet är avgörande för hur många fixturer som får plats. I helt tandlösa käkar är det vanligt att tandläkaren fäster sex stycken fixturer i överkäken och fyra i underkäken. På fixturerna kan en bro med nya tänder sedan fästas. Ibland är det inte möjligt att fästa så många fixturer som man önskar. Alternativet kan då vara en form av avtagbar protes, en så kallad täckprotes. Trots att den är avtagbar har den ett bra fäste mot fixturerna och glider inte omkring som en vanlig protes.

 

Enstaka tänder saknas

Implantat är ett mildare, hållbarare och vanligtvis mer estetiskt alternativ till bro, som varit den vanligaste behandlingen mot tandlucka hitintills. Bron stödjer sig nämligen på tänderna framför och bakom tandluckan, vilket innebär att tandläkaren ofta måste slipa ner tandsubstans för att kunna placera in bron.

 

Många tänder saknas

När många tänder saknas, eller när de tänder som finns kvar är av sämre kvalitet går det inte att säkert fästa en bro. Tidigare har protes varit den vanligaste behandlingsmetoden i detta läge. Den krokas fast med klamrar eller speciella fästen till de kvarvarande tänderna, eller fäster mot tandköttet, ungefär som en sugkopp. Nackdelen är att det kan vara svårt att vänja sig vid en protes, eftersom den kan skava och lossna.


Med hjälp av implantat är det nu möjligt att få fastsittande tänder istället för protes. Undersökningar visar att ca 90 procent av alla implantat som görs i helt tandlösa käkar blir lyckade.