Stamning och skenande tal

Vad innebär stamning och skenande tal?

Stamning innebär bristande flyt och svårigheter att komma framåt i talet, trots att man vet vad man vill säga. Detta yttrar sig som:

  • omtagningar av språkljud eller delar av ord (t.ex. p-p-p-pappa eller pa-pa-pa-pappa)
  • förlängningar av språkljud (t.ex. ffffffffffffffågel)
  • blockeringar, som innebär stopp i luftflödet då inget ljud alls kommer ut

Ibland påverkas andra delar av kroppen, vilket till exempel kan yttra sig i medrörelser i ansiktet i stamningsögonblicket.

Skenande tal innebär svårigheter att styra sitt taltempo och yttrar sig i ett mycket snabbt och forcerat tal, ibland med stamningsliknande omtagningar. Detta gör att talet blir svårförståeligt och uppfattas vara oartikulerat.

Stamning och skenande tal kan vara ett socialt och kommunikativt hinder, och det förekommer att personer som stammar eller har skenande tal utvecklar talgenans och undvikande av situationer där de förväntas tala. Detta märks i ganska liten utsträckning hos barn i förskoleåldern, men ökar ofta med ökad ålder. Av den anledningen arbetar logopeden på olika sätt beroende på ålder och vad stamningen innebär för den enskilda individen.

Personer som börjar stamma är av någon anledning födda med en sårbarhet för stamning och stamning är ärftligt i hög grad. Trots att stamning förekommer i hela världen och har funnits i alla tider vet vi fortfarande inte helt vad stamningen beror på. Stamningen påverkas av flera faktorer, såsom miljö, personlighet och språkliga förmågor. Det finns många myter och missuppfattningar som tänkbara förklaringar till stamning men:

  • stamning smittar inte.
  • stamning beror inte på att man är nervös eller osäker.
  • stamning beror inte på att man har blivit kittlad eller skrämd
  • stamning uppkommer inte för att man har imiterat någon som stammar

 

Stamning uppkommer ofta hos barn i 3-årsåldern, i många fall i samband med att språket tar fart och barnet börjar prata i längre meningar. I samma ålder är det också vanligt med omtagningar av hela ord, vilket inte betraktas som stamning, t.ex. att barnet säger ”jag-jag-jag-jag-jag” innan det kommer vidare i talet.

4-5% av alla barn börjar stamma, av dessa blir de allra flesta av med stamningen spontant inom ett år, men 1% av befolkningen har kvar sin stamning upp i vuxen ålder.

Hur hjälper logopeden dig?

Bedömning och behandling av förskolebarn

Samarbete mellan föräldrar och logoped står i centrum i arbetet med förskolebarn som stammar. Bedömningen består av ett föräldrasamtal och ett eller flera bedömningsbesök med barnet, där logoped i lek och spel kartlägger barnets stamning. Logopeden ger föräldrarna information om stamning och råd om hur de kan kommunicera med sitt barn för att underlätta barnets talflyt. Logopeden har ofta även kontakt med förskolan för handledning. Insatserna kan se olika ut beroende på barnets ålder och stamningens svårighetsgrad. Vid behov erbjuds intensiv behandling med Palin PCI (parent-child-interaction), vilket är en evidensbaserad behandlingsmetod för förskolebarn som stammar.

Bedömning och behandling av äldre barn och ungdomar

Vid det första besöket kartläggs personens tal, stamning och eventuella problem som stamningen kan orsaka i vardagen. Bedömningen sker huvudsakligen i form av samtal med barnet/ungdomen och föräldrar, men logopeden identifierar också stamningens karaktär. Den sammanlagda bedömningen ligger sedan till grund för behandlingsinsatserna, som inriktas både på att hitta strategier för att lättare hitta flytet i talet och på samtal om tankesätt och eventuella undvikandebeteenden. Logopeden har ofta även kontakt med skolan för handledning.

Bedömning och behandling av vuxna

Vid det första besöket kartläggs personens tal, stamning och eventuella problem som stamningen kan orsaka i vardagen. Fokus ligger till stor del på hur personen som stammar själv upplever sitt tal och hur detta påverkar det dagliga livet. Logopeden identifierar också stamningens karaktär, genom att lyssna på talet.

Behandling av skenande tal

Inledningsvis kartläggs personens tal och vilket behov av stöd personen upplever sig ha. Personer med skenande tal är ofta inte medvetna om sina svårigheter. Behandlingen består av en kombination av att medvetandegöra talet, informera om vad skenande tal är och att arbeta med taltempo och artikulation.

Så får du träffa en stamningslogoped

Inom Stockholms läns landsting krävs remiss för behandling hos logoped. Remissen kan skrivas av BVC, husläkare, specialistläkare eller skolhälsovård. Be din remittent att skicka din remiss till Odenplans Logopedmottagning, Odengatan 69, 113 22 Stockholm.