Information om tänder och behandlingar

Munhygien

Bakterier syns inte men de finns i munnen och på tänderna. De ska finnas där men i rimliga mängder och av rätt sorter.

I Sverige borstar de flesta av oss tänderna morgon och kväll. Men det räcker inte med att bara borsta tänderna utan det krävs mer än tandborstning för att få rent, eftersom det samlas bakterier (plack) och matrester även mellan tänderna. Därför är det viktigt att använda något mellan tänderna också. Det finns olika typer av approximala hjälpmedel (att använda mellan tänderna) t.ex. tandtråd, tandstickor och mellanrumsborstar. Din tandhygienist eller tandläkare kan hjälpa dig att välja ut vad som är bäst för just dig.
Om bakterier ligger kvar blir tandköttet inflammerat och kan börja blöda och blir svullet. Det är kroppens försvar (inflammation) på att det finns bakterier på fel ställen (infektion). Det etableras en gingivit (inflammation i tandköttet). Om samma inflammation uppstår kring ett implantat kallas det periimplantat mucosit (inflammation i mucosan runt implantat).

På sikt kan plack, gingivit och periimplantat mucosit orsaka tandlossning (parodontit) eller inflammatorisk infektionssjukdom (periimplantit) kring implantat hos vissa individer.

Saliven

Saliven sköljer rent tänderna och bidrar till att skydda dem mot karies. Normalt så producerar man ungefär 1,5 liter saliv per dygn. I saliven finns vatten och olika joner och antimikrobiella ämnen som hjälper till att försvara kroppen mot hål i tänderna och sjukdomar i munhålan. Dålig salivfunktion ökar risken för bl.a. karies, men även dålig andedräkt (halitosis). Om man upplever att man är torr i munnen och tror att man inte har tillräckligt mycket saliv så kan det vara bra att ta kontakt med sin tandläkare eller tandhygienist.

Tandsten

Tandsten bildas av plack, det vill säga den beläggning som blir kvar om man inte lyckats borsta bort placket. Plack som får sitta kvar på tänderna förkalkas av kalksalter som finns i saliven. Det bildas en hård beläggning som kallas tandsten. När det väl blivit tandsten kan du inte längre själv borsta bort den. Då måste du vända dig till din tandläkare eller tandhygienist som tar bort den med speciella verktyg. Man kan ta bort tandsten med handinstrument eller med ultraljudsinstrument. På sikt kan plack, tandsten, gingivit och periimplantat mucosit orsaka tandlossning (parodontit) eller inflammatorisk infektionssjukdom (periimplantit) kring implantat hos vissa individer.

Gingivit och mucosit

Om bakterier ligger kvar blir tandköttet inflammerat och kan börja blöda och blir svullet. Det är kroppens försvar (inflammation) på att det finns bakterier på fel ställen (infektion). Det etableras en gingivit (inflammation i tandköttet). Om samma inflammation uppstår kring ett implantat kallas det periimplantat mucosit (inflammation i mucosan runt implantat).

På sikt kan plack, gingivit och periimplantat mucosit orsaka tandlossning (parodontit) eller inflammatorisk infektionssjukdom (periimplantit) kring implantat hos vissa individer.

Tandlossning (Parodontit)

Tandlossning eller parodontit är en inflammatorisk infektionssjukdom som drabbar den vävnad som håller fast tanden i käkbenet. Parodontit är oftast en långsam process, i allmänhet tar det många år innan tanden går förlorad. Ofta kommer de allvarliga symptomen först i slutskedet, i form allt rörligare tänder, svullnad, och slutligen värk. Svår tandlossning drabbar ca 11 procent av befolkningen. Det finns ett flertal riskfaktorer för parodontit t.ex. genetiska anlag, bristfällig munhygien, rökning och diabetes som gör att processen kan gå fortare. Följande tecken kan tyda på tandlossningssjukdom: blödande och ömmande tandkött, tandköttet mellan tänderna förändras, dålig andedräkt, svullet tandkött, tänderna känns lösa eller flyttar på sig.

Tandlossning behandlas med noggrann daglig munhygien och professionellt borttagande av tandsten och beläggningar. Ibland kan det också bli aktuellt med olika typer av kirurgiska ingrepp (fickeliminerande eller regenerativ parodontalkirurgi). Vid akuta besvär används generell antibiotikabehandling.

Periimplantit

Inflammatorisk infektionssjukdom som drabbar vävnaden som håller fast implantatet i käkbenet. Samma sjukdom som tandlossning men den drabbar implantat istället. Periimplantit drabbar ca 12 % procent av de insatta implantaten och ca 28 % av patienterna med implantat. Periimplantit är också en långsam process men periimplantit går något snabbare än tandlossning och det tar längre tid innan du får några symptom. Det finns ett flertal riskfaktorer för periimplantit t.ex. genetiska anlag, bristfällig munhygien, rökning och diabetes som gör att processen kan gå fortare. Följande tecken kan tyda på periimplantit, blödande och ömmande mucosa runt implantatet, var runt implantatet, mucosan runt implantatet förändras, svullen mucosa runt implantat, implantatet känns löst. Periimplantit behandlas med noggrann daglig munhygien och professionellt borttagande av tandsten och beläggningar. Ofta behövs det dock kompletteras med olika typer av kirurgiska ingrepp (fickeliminerande eller regenerativ periimplantatkirurgi).

Vid akuta besvär används generell antibiotikabehandling.

Tandköttsplastik (gingivalplastik/parodontal plastikkirurgi) och mjukvävnadskirurgi

Tandköttet kan ibland ha ett missprydande utseende och kan då korrigeras med plastikkirurgi som utförs under lokalbedövning. Tandköttsplastik är en kirurgisk omformning av tandköttet och dess papiller för att korrigera missbildningar och för att ge tandköttet en normal, funktionell form. Ibland kan skador på tandköttet uppstå t.ex. blottade tandhalsar. Traumat kan bl.a. orsakas av felaktig tandborstteknik, snusning, tandpressning och tandreglering. Blottade tandhalsar kan åtgärdas med hjälp av mjukvävnadskirurgi ibland i kombination med mjukvävnadstransplantat från bla gom. Korta tänder kan ibland förlängas med tandköttsplastik. Störande läpp och tungband kan också justeras. Uppbyggnad av mjukvävnad och tandkött kan göras kring både tänder och implantat.

Dålig andedräkt (Halitosis)

Dålig andedräkt kan ha flera orsaker och behöver inte bara komma från tänder, tandkött och munhåla. Om bakterierna får ligga kvar på tänderna eller om man har en pågående infektion uppstår dålig lukt. Lukten känner man ofta inte själv eftersom man är van vid den, men omgivningen kan märka av den.

Karies

Tanden består av ett mycket hållbart lager emalj. Under emaljen finns det mjukare dentinet. Längst in finns pulpan som består av nerver och blodkärl. När du äter något som innehåller socker eller andra kolhydrater reagerar vissa bakterier som finns i munnen med att bilda syror. Dessa syror fräter på tanden. Får bakterierna dessutom ligga kvar länge på tänderna och släppa ut syran urkalkas tanden och ett ”hål” bildas. Ett kariesangrepp som når pulpan, kan antingen reta nerven så att man får tandvärk eller så leder det till att pulpan dör. Då kan bakterierna fortsätta genom rotkanalerna och ut mot käkbenet. Ofta får du tandvärk, men inte alltid. En rotbehandling kan göra tanden fri från bakterieinfektion och hjälper även mot tandvärk.

Fyllningar/lagningar

Om man får en kavitet (hål) i en tand kan detta åtgärdas med en fyllning. Numera används tandfärgade fyllningsmaterial. Komposit, bondas (limmas) till tanden och går att göra mycket snygga. Komposit består av små porslinsliknande partiklar i en plastmatrix. När materialet placeras i tanden är det formbart men blir hårt när fyllningen utsätts för visst UV-ljus. Plastdelen polymeriseras och blir hård.

Ibland kan det uppstå problem efter en ny fyllning, det kan t.ex. bero på den tidigare skadan i sig eller av den krympning som uppstår när materialet stelnar. Ofta klingar symptomen av men det kan ta veckor, i undantagsfall månader innan tanden är besvärsfri. Ibland måste fyllningen bytas eller i sämsta fall behöver tanden rotbehandlas.

Det finns även andra tandfärgade fyllningsmaterial som glasjonomer och hybridmaterial, de har egenskaper både från både komposit och glasjonomer. Glasjonomer är inte lika starkt som komposit men krymper inte vid stelning och friger fluor. Materialet är speciellt lämpligt för små fyllningar och vid hög risk för ett nytt kariesangrepp i skarvområdet mellan fyllning och tand.

Rotfyllning

En infektion och inflammation inne i tanden innebär att pulpan är skadad. Typiska symptom är molande, dunkande värk/ömhet, ilningar/isningar, skärande värk eller att det känns som att det hugger som knivar i tanden.

Rotbehandling innebär att man avlägsnar orsaken till skadan, till exempel karies, tar bort den sjuka pulpan och fyller igen rotkanalerna. Det vanligaste fyllningsmaterialet är guttaperka, ett gummiliknande material, som klistras fast i kanalen. Slutligen tillverkas en fyllning eller en krona som ersättning för den skadade tandkronan. Rotfyllningar är svåra att göra och kan ibland ta relativt lång tid. Därför är de ganska dyra.

Kronor

När mycket tandsubstans förlorats kan en krona ofta återställa funktion och utseende. Kronor är nuförtiden alltid vita men har olika kärnmaterial . Vanligast är att innerkärnan görs av ett mycket hållbart material t.ex. en guldlegering, titan, stål eller helt keramiskt material. Under senaste åren har helkeramiska kronor börjat användas mer och mer.

För att tillverka en krona behöver man ta ett avtryck på tanden. Detta skickas sedan till ett tandtekniskt laboratorium som framställer en krona. Slutligen så provas och cementeras (limmas) kronan till tanden. Eftersom det krävs mycket mer arbete för att göra en krona blir den dyrare än en vanlig fyllning.

Stiftkronor/Pelare

Ibland är tanden så skadad att en krona inte skulle sitta fast. Då kan kronan förankras med ett stift, eller gjuten pelare. Stiftet fästs inuti roten och tanden måste då vara rotfylld. Stiftet görs i en metallegering, titan, stål, komposit, eller kolfiber.

Tandluckor

Det finns flera orsaker till tandluckor. En tand kan ha gått förlorad, kanske genom en olyckshändelse. Det kan också röra sig om en skada i fästet som gjort att tandläkaren varit tvungen att avlägsna tanden. En del människor har aldrig haft den saknade tanden utan har saknat ett tandanlag sedan födelsen.

Om patienten inte störs av mellanrummet eller om risken för obalans i bettet är liten behöver inte tandluckan behandlas men många gånger blir det aktuellt att sluta tandluckan. En saknad tand kan ersättas via en avtagbar protes, en bro (”brygga”) eller ett implantat.

Avtagbara proteser (delprotes/helprotes)

En delprotes ersätter tänder som saknas och är avtagbar. Den sitter vanligtvis fast med små klamrar mot stödtänderna. I de allra flesta fall går det att göra den mycket naturtrogen. Protesen sitter många gånger bra, även om en del patienter har svårt att riktigt vänja sig vid att tänderna inte sitter helt fast, speciellt vid enklare typer av delproteser. Vid total tandlöshet ersätter en helprotes alla de saknade tänderna. Vissa patienter kan uppleva att helproteser inte sitter så bra och att det kan vara svårt att tugga. Inför större implantatbehandlingar används ofta en del- eller helprotes som en temporär lösning under en period, från ca 2 månader upp till ett år.

Broar

När man framställer en bro används stödtänder som prepareras (slipas till) på var sida om luckan på ett liknande sätt som vid kronframställning. Om stödtänderna har stora lagningar eller skador är en bro ofta ett bra alternativ eftersom man då inte behöver preparera friska tänder. Om tänderna inte har några lagningar eller skador kan det bli aktuellt med någon annan typ av behandling. Ett alternativ kan vara ett implantat eller en s.k. etsbro som limmas på baksidan av stödtänderna. En etsbro lämnar i princip stödtänderna orörda men lossnar tyvärr lättare än en vanlig bro. Ofta används etsbroar som temporära lösningar inför ett implantat.

Broar, precis som kronor, görs individuellt för varje patient och tillverkas på ett tandtekniskt laboratorium.

Implantat

Ett implantat kan ersätta en förlorad tand och fungerar som en tandrot. Implantat fungerar både till enstaka tänder och till helt tandlösa käkar. Behandlingen innebär att man låter en titanskruv växa fast i käkbenet. På implantatet fästs sedan en krona, bro eller avtagbar protes. Om man har för lite benkvantitet för implantat kan man behöva utföra benuppbyggnad med eget ben eller med benersättningsmaterial för att kunna sätta implantat i käkbenet.

Behandling med implantat har en mycket god prognos.

Tandpressning/gnissling

Normalt slits tänderna ned långsamt. För en del människor går det dock lite snabbare. Orsaken kan vara bettfysiologiska besvär som tandpressning, eller tandgnissling som ofta sker nattetid och många gånger helt omedvetet. Utlösande faktorer för tandpressning kan vara stress, att bettet inte passar ihop eller att tänderna står i ett sådant läge att jämvikten störs. Anledningen till besvären kan vara flera men ofta finns stress som en gemensam bakomliggande orsak. Vissa är helt omedvetna om sin överbelastning, medan andra har symptom. Det kan röra sig om värk i huvud, öron och muskler, eller ömhet i tänder och käkleder. Ibland kan det också innebära svårigheter att gapa eller stänga munnen, käkledsljud och låsningar.

Tandläkaren kan t.ex. hjälpa patienten med information, rörelseträning och bettskena.

En bettskena används företrädelsevis till natten och har många gånger lindrande effekt på tandgnissling/pressning samtidigt som den nattetid skyddar tänderna från ytterligare nedslitning.

Huvudvärk/spända käkar

Vissa personer pressar tänder, tunga och käkar. Detta kan ge upphov till huvudvärk eller muskelvärk i ansikte och käkar. Vanligtvis gör man det på natten och kan alltså inte styra över sina muskler. Då brukar man vakna med huvudvärk på morgonen. Men, ibland kan det komma smygande under dagen, om man har stressigt på jobbet så kan man omedvetet pressa tänder.

Behandlingen består i att medvetandegöra, muskulär gymnastik, rörelseträning och bettskena.

En bettskena används företrädelsevis till natten och har många gånger lindrande effekt på tandgnissling/pressning.

Blekning

Tänder har olika färger på olika individer. Det är helt normal och en del av en människas personlighet. Normalt så blir tänderna mörkare med åren. Ytliga missfärgningar, orsakade av till exempel mat och dryck, kan tandläkaren eller tandhygienisten putsa bort. Om missfärgningen däremot ligger lite djupare kan en blekning göra tänderna ljusare. Nästan alla tänder går att bleka. En blekning kan utföras antingen hos tandläkaren eller hemma av patienten själva eller en kombination av båda. Vi framställer individuella blekskenor för blekning hemma..

Skalfasader

Missfärgningar, mellanrum, ojämnheter och fula fyllningar går att komma till rätta med. En skalfasad är ett tunt skal, vanligen gjort i keramiskt material. Det framställs individuellt för varje patient och tand. Skalfasaderna fungerar ungefär som ”lösnaglar” i porslin. De döljer sprickor, fula fyllningar, stora mellanrum eller tänder som har andra missprydande skador av mindre omfattning. Du behöver inte vara orolig för att tappa dem för när en fasad väl sitter fast fungerar den som en del av tanden.

Tandreglering (ortodonti)

En del personer tycker inte om att deras tänder står lite trångt eller glest eller ojämnt. Det händer då att de efterfrågar fasader eller skalkronor. Detta går naturligtvis att utföra men då måste man avverka tandsubstans och om det är friska tänder så känns det lite tråkigt. Man kan då ofta flytta (tandreglera) tänderna så att de hamnar rakt och jämt och fint. Det går bra att tandreglera även som vuxen. En nackdel är att det är en tidskrävande behandling och man måste ha så kallad ”räls” på tänderna. Ibland kan man sätta ”rälsen” på baksidan av tänderna men den behandlingen tar ännu längre tid.  Ofta tar en normal tandregleringsbehandling mellan 1,5-2 år.