Glaskroppsavlossning

Bakom ögats lins fylls ögat ut av glaskropp. Glaskroppen är uppbyggd av tunna fibrer som bildar en geléartad massa. Massan hålls samman av ett membran som i sin tur fäster på några olika ställen mot näthinnan. Näthinnan är den del av ögat där syncellerna finns och där ljuset registreras.

När ögat åldras faller glaskroppen ihop och släpper då från sina fästen mot näthinnan. Detta kallas glaskroppsavlossning och om detta inträffar lägger sig fibrerna i glaskroppen tätare ihop. Dessa förtätningar uppfattas som grumlingar och eller små "flugor" i synfältet. När förtätningarna ligger nära näthinnan uppfattar man grumlingarna och störs av dem.

I ett senare skede avlossar glaskroppen mer och grumlingarna lägger sig då längre fram i ögat och märks då mindre.

Glaskroppsavlossning sker vanligen från 40 års ålder och vid 75 års ålder har de flesta fått en avlossad glaskropp.

Glaskroppsgrumlingar är väldigt vanliga och helt ofarliga. De fordrar ingen åtgärd.

I samband med en glaskroppsavlossning kan blixtar uppstå. Det är när det drar i fästena mot näthinnan. Dragningen ger en retning till nerverna på näthinnan och detta uppfattas som ljusblixtar. Vid dessa dragningar kan hål på näthinnan uppstå. Dessa kan ibland behöva "lagas" med laser. Kontakta ögonläkare om Du har mycket blixtar eller om Du fått mycket uttalade grumlingar som kommit hastigt.

Om ett hål på näthinnan uppstått kan det leda till en näthinneavlossning. Det märker man genom att man ser en tät gardin eller ridå som skymmer i en del av synfältet. Upptäcker Du detta skall Du ta kontakt med ögonläkare samma dag. En näthinneavlossning åtgärdas med laser eller i vissa fall med en operation.