Barn

Tal- och språkförsening hos barn

Vad innebär språkförsening hos barn?

Logopeden arbetar med olika typer av tal- och språksvårigheter:

Uttalssvårigheter:

Svårigheter med uttal hos barn beror ofta på antingen bristande munmotorik eller bristande fonologisk förmåga. Fonologisk förmåga innebär förmåga att analysera språkljud, vilket är en förutsättning för att kunna säga ljuden på rätt plats i orden. Den fonologiska förmågan utvecklas successivt med barnets allmänna och språkliga utveckling och alla barn gör därför uttalsförenklingar under åtminstone en period under uppväxten. Logopeden brukar träffa barn från cirka 3 års ålder för behandling av uttalssvårigheter. Munmotoriska brister kan behandlas vid yngre åldrar om svårigheterna påverkar ätande och sväljning.

Impressiva svårigheter:

Barn med impressiv språkstörning har svårigheter att förstå talat språk, både ord och grammatiska konstruktioner. Barn som har brister gällande språkförståelse har ofta även svårigheter med att själv uttrycka sig språkligt.

Expressiva svårigheter:

Barn med expressiv språkstörning förstår talat språk bra, men har svårt att själva uttrycka sig språkligt och har ofta mindre variation i ordanvändning än barn utan språkliga svårigheter.

Generella svårigheter:

Barn med generell språkstörning har svårigheter med både språkförståelse och språkligt uttryck (impressiva och expressiva svårigheter). Även uttalssvårigheter är vanligt vid generell språkstörning.

Pragmatiska svårigheter och samspelssvårigheter:

Barn med pragmatisk språkstörning har svårigheter att förstå hur språket ska användas i ett socialt sammanhang, vilket kan leda till svårigheter i samspel med andra barn och vuxna. Logopeden arbetar också med barn med samspelssvårigheter till följd av autismspektrumstörning.

LKG

Vissa barn födda med läpp-, käk- och gomspalt (LKG) kan få uttalssvårigheter. Barn med LKG följs i första hand av specialistteam på Karolinska Sjukhuset, där logoped ingår. Barnen kan också ha kontakt med annan logoped för mer regelbunden behandling av artikulatoriska svårigheter eller andra språkliga svårigheter, om sådana finns.

Hur hjälper logopeden dig?

Bedömning

Bedömning av förskolebarn med någon typ av språkliga svårigheter sker genom en kombination av samtal med föräldrar, och ibland även förskole- eller skolpersonal, och direkt bedömning av barnet med språkliga tester och/eller i leksituation.

Bedömning av språkliga svårigheter hos skolelever brukar oftast ske i form av en språkutredning. Eleven träffar då logopeden tillsammans med föräldrar under 2-3 timmar. Logopeden frågar om elevens och föräldrarnas upplevelse av de språkliga svårigheterna och gör språkliga test. Efter genomförd utredning brukar resultaten diskuteras på ett möte tillsammans med skolans specialpedagog, eleven själv och elevens föräldrar. Man går då igenom vilka anpassningar och vilket extra stöd som eleven bör erbjudas utifrån utredningens resultat. Logopeden skriver ett utlåtande där elevens svårigheter och behov av stöd beskrivs. Om behov finns kan eleven också erbjudas behandling på logopedmottagningen efter genomförd utredning.

Behandling

En behandlingsplan utarbetas tillsammans med barnets föräldrar efter genomförd bedömning. Som regel träffar barnet logopeden en gång per vecka under ett antal veckor. Parallellt arbetar föräldrarna med barnet med liknande övningar i hemmet. Om behov finns handleder logopeden förskolepersonal i hur barnets språkutveckling kan stimuleras i förskolemiljön. Behandlingen utvärderas tillsammans med barnets föräldrar och ofta träffar barnet logopeden under flera behandlingsperioder i allt från några månader till flera år, beroende på barnets behov.

Så får du träffa en barnlogoped

Inom Stockholms läns landsting krävs remiss för behandling hos logoped. Remissen kan skrivas av BVC, husläkare, specialistläkare eller skolhälsovård. Be din remittent att skicka din remiss till Odenplans Logopedmottagning, Odengatan 69, 113 22 Stockholm.