Tandvårdsreformen 2013
Från och med 1 januari finns det möjlighet till ytterligare förmåner för vissa patientgrupper.
Informationen nedan är hämtad från www.1177.se
läs även med på Försäkringskassans hemsida
1: Särskilt tandvårdsbidrag, STB – för den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har ett ökat behov av förebyggande tandvård.
Särskilt tandvårdsbidrag kan man få om man har
- cystisk fibros
- svår kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL
- tarmsjukdomarna ulcerös kolit, Crohns sjukdom och tarmsvikt
- frätskador på tänderna och har anorexi, bulimi eller gastroesofageal refluxsjukdom
- diabetes som är svår att ställa in
- dialysbehandling
- nedsatt immunförsvar efter en organtransplantation eller läkemedelsbehandling
- Sjögrens syndrom.
Särskilt tandvårdsbidrag kan man också få på grund av muntorrhet som orsakas av
- långvarig behandling med läkemedel
- strålbehandling mot huvudet eller halsen
Hur gör man för att få särskilt tandvårdsbidrag?
Det krävs ett läkarintyg som styrker den sjukdom eller de besvär man har. Läkarintyget får oftast inte vara äldre än tre månader vid första besöket hos tandläkare eller tandhygienist. Ibland måste man förnya sitt läkarintyg beroende på vilken sjukdom man har.
2: Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning – för den som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling
Vem har rätt till tandvårdsstödet?
Det är landstinget eller regionen där man bor som bedömer om man har rätt till tandvårdsstödet. Varje ansökan bedöms individuellt. Det räcker i regel inte att man har fått en diagnos på sin sjukdom eller sitt tillstånd. Funktionsnedsättningen ska också bedömas, det vill säga hur sjukdomen påverkar möjligheten att sköra den egna munhygienen och vilka problem som kan uppstå vid tandvårdsbehandling.
Till de långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan ge rätt till tandvårdsstöd hör:
- Psykisk sjukdom som leder till att man har svårt att sköta sin munhygien.
- Parkinsons sjukdom, multipel skleros, MS och amyotrofisk lateralskleros, ALS, som alla är sjukdomar i nervsystemet.
- Cerebral pares, CP.
- De reumatiska sjukdomarna reumatoid artrit, sklerodermi och systemisk lupus erythematosus, SLE.
- Missbildningar eller skador i käkarna.
- Funktionsnedsättning efter stroke.
- Ovanliga diagnoser enligt Socialstyrelsens förteckning.
Hur ansöker man om tandvårdsstödet?
För att kunna ansöka om stödet behöver man ett speciellt läkarintyg där läkaren beskriver sjukdomen och ofta också funktionsnedsättningen. Det är läkaren man behandlas av som har information om vilka uppgifter som landstingen eller regionerna kräver i läkarintyget.
Läkarintyget skickas antingen av läkaren, tandläkaren eller patienten till den enhet som ansvarar för tandvården i landstinget eller regionen där man bor. Ibland kallas det för tandvårdsenheten, men det kan skilja beroende på var man bor. Därefter fattar bedömningstandläkaren beslut om man har rätt till tandvårdsstödet och hur länge det gäller.
Om man har fått rätt till tandvårdsstöd får man ett kort eller intyg, som man visar upp hos tandläkaren eller tandhygienisten. Tandvårdskortet kan ha olika giltighetstid beroende på hur funktionsnedsättningen bedöms och ska alltid visas upp när man går till tandvården. Då betalar man för sitt tandvårdsbesök på samma sätt som inom sjukvården. Man får också en stämpel i högkostnadskortet och har man frikort gäller det även vid tandvårdsbesök.